Projekt om tillstånd och åtgärder för biologisk mångfald i Västerbottens skogar

Sedan lång tid tillbaka råder delade meningar om skogsbruket i Sverige och Västerbotten lever upp till skogspolitikens miljömål. Trots en mängd styrmedel (t ex miljömålssystemet, skogsvårdslagen och certifieringssystemen) tycks ett av problemen vara att det saknas enkla, transparenta och accepterade mått när det gäller tillstånd och åtgärder för biologisk mångfald i skogslandskapen.

Med syftet att skapa ett forum för kunskapsutbyte och förutsättningslösa diskussioner om just detta har ett projekt startats inom ramen för Västerbottens regionala skogsprogram. Projektets mål är att genom en saklig process bygga en gemensam kunskapsbas och öka tilliten mellan olika aktörer när det gäller biologisk mångfald i skogen.

– Det är viktigt att vi tar tag i de här frågorna, annars kommer vi inte vidare i diskussionen om vad som är ett hållbart skogsbruk, säger Björn Jonsson, naturvårdsdirektör på Länsstyrelsen i Västerbotten och en av deltagarna i projektet.

Projektet planeras i fyra steg, men eftersom frågan är komplex och de olika stegen bygger på varandra så detaljplaneras ett steg i taget.

1. Indikatorer: Målet är att bygga en gemensam kunskapsbas om möjliga, tänkbara, önskvärda indikatorer för tillstånd och åtgärder för biologisk mångfald i Västerbottens skogar (oktober 2020–juni 2021).
2. Statistik: Målet är att ta fram aktuell statistik som visar på tillstånd och åtgärder för biologisk mångfald i Västerbottens skogar – utifrån de indikatorer som arbetsgruppens deltagare är överens om och som det finns dataunderlag/statistik för att mäta.
3. Målnivåer: Målet är att arbeta fram förslag på målnivåer för indikatorer som visar på tillstånd och åtgärder för biologisk mångfald i Västerbottens skogar.
4. Konsekvenser: Målet är att göra konsekvensanalyser av åtgärder som främjar biologisk mångfald i Västerbottens skogar för andra samhällsmål.

I en parallell och samverkande vetenskaplig process, kommer forskare från SLU att utforska vetenskapliga osäkerheter i olika indikatorer samt samband mellan åtgärder och tillstånd.

– Ett av syftena med våra forskningsprojekt är att nå fram till en stabilare evidensbas för ett funktionellt naturvårdsarbete i det brukade skogslandskapet, säger Jörgen Sjögren, forskare SLU.

Ca 20 ekologer deltar i projektet:

• Anders Landström, Luleå stift
• Andreas Renöfält, skogsekolog SCA
• Anna-Lena Axelsson, SLU
• Anne-Maarit Hekkala, SLU
• Björn Jonsson, naturvårdsdirektör Länsstyrelsen Västerbotten
• Daniella Andersson, miljö- och naturvårdsspecialist Sveaskog
• David Rönnblom, verksamhetsutvecklare naturvård Holmen
• Doris Grellmann, naturvårdsplanerare Umeå kommun/Biosfärområde Vindelälven-Juhttátahkka
• Elisabet Andersson, ekolog Skogsstyrelsen
• Gunilla Forsgren-Johansson, Länsstyrelsen Västerbotten
• Helena Dehlin, skogskonsulent Skogsstyrelsen
• Joakim Strengbom, SLU
• Johan Wester, senior advicer Skogsstyrelsen
• Jörgen Sjögren, SLU
• Mari Jönsson, SLU
• Micael Jonsson, Umeå universitet
• Per Linder, naturvårdsspecialist Statens fastighetsverk
• Per Nihlén, reservatsbildare Länsstyrelsen Västerbotten
• Peter Bergman, naturvårdschef Sveaskog
• Satu Aguilar, Norra Skog
• Sören Uppsäll, reservatsbildare Länsstyrelsen Västerbotten
• Torun Bergman, Naturskyddsföreningen Västerbotten

För att nå en bredare målgrupp med resultaten från projektet så kommer projektet att avrapporteras löpande via delrapporter, öppna möten (fysiska och digitala), samt via nyhetsnotiser på hemsidor och i sociala medier. 

Projektledare är Anders Esselin, Man & Nature AB och processledare för Västerbottens regionala skogsprogram.